Lindas Dagbok

Nu ikväll gick vi ut på en kort liten promenad för att få lite frisk luft. Vi svängde förbi hos mor och far och prata lite med bror min och kela lite med katterna. När vi kommer hem har mimmi följt efter oss hela vägen hem. Det är inte första gången hon gör det men oftast brukar jag märka det och hindra henne. Den här gången dök hon bara upp här hemma helt överlycklig. Hon fick komma in på en liten kelstund sen fick jag gå hem med henne igen. Vi fick bära henne halva vägen för hon blev så rädd för en katt som vi mötte på vägen. Jag önskar innerligt att jag inte hade astma och var allergisk mot pälsdjur, dom är ju bara för underbara. Hon kunde verkligen inte få nog utan rulla runt på mattan och visade verkligen hur glad hon var. Vilken sötnos!