Lindas Dagbok

Vad snälla ni är! Vad många det är som vill fortsätta läsa. Jag tror jag fortsätter blogga här och skiter i dessa IDIOTER som håller på. Varför ska jag bry mig om dom egentligen? Det kändes bara så hopplöst ett tag. Jag fortsätter som förut i den mån jag orkar och kan.

Jag mår fortfarande inte så bra och känner mig deppig till och från men det blir bättre. Efter ett besök hos min nya familjeläkare så bestämde jag mig för att börja med en typ av antidepressiv medicin för att kunna rida ut stormen snabbare. Vissa skäms över att visa sig svaga psykiskt men det gör då inte jag! Så många som 20% av alla nyblivna mammor får en förlossningsdepression. Det är konstigt att man kan känna sig så ensam då. I morgon ska jag försöka få tag i en privat psykolog också. Som ni kanske minns så är den jag går till inte så bra och det lär ta en evighet att få komma till en ny. Eftersom jag har den ekonomiska möjligheten att gå till en privat så känns det dumt att vänta på någon ny hos BVC.

Den 1 mars flyttar vi in i lägenheten i stan. Nya möbler ska införskaffas eftersom vi kommer att behålla huset här ute som det är. Vissa skulle nog bli överlyckliga över att få inreda en hel lägenhet med nya saker men just nu känns det ganska jobbigt att åka runt och titta på möbler och sånt.

Nu ska vi laga pizza och sen kommer min mor och far över och äter blåbärspaj. Vi svullar som aldrig förr jag och A. När vi flyttat in till stan och jag förhoppningsvis mår bättre ska jag skaffa mig en personlig tränare och börja äta nyttigt. Nu känns det viktigast att jag inte deppar ihop igen.